The Costs of Freely Granting Specific Performance

For thousands of years the migratory birds has travelled across the earth in the same directions and returns to the same places generation through generation. They navigate by the magnetic field of the earth, star constellations, polarized light and through a visual memory of the geological landmarks like the coastlines. After they have made their journey across open sea they need place for resting. Lista is the first outpost after the long distance over the North Sea. Lista Bird Observatory has been in operation since 1989. The bird observatory's premier task is to identify the existence and development of bird populations and to collect quantitative data on bird migration over time. The observatory is strategically located at the flyways for several migration birds. Ever since its establishment all observation data has been recorded and since 1990 the observatory also make standardized bird ringing. In Norway, this material constitutes unique time series for the presence of a large number of bird species. This project answers to the need of appropriate locations for the bird observatory. It creates conditions for a national and an international research and a platform for the Norwegian Ornithological Society. It also gives spaces for environmental education and information where the architecture emphasizes the landscape as well as the bird- and wildlife. Local residents and occasional visitors are given room for recreation and meeting places and the project connects to a Norwegian culture of experience tourism. It underlines the bird observatory's significance and creates a local and regional center for bird watching. The architecture creates a focus and an awareness of the surrounding landscape and alludes to a tradition of vistas but in the same time it offers the visitors to enter and explore the nature. I tusentals år flyttfåglarna har rest över jorden i samma riktningar och återvänder till samma platser generation efter generation. De navigerar genom jordens magnetfält, stjärnbilder, polariserat ljus och genom ett visuellt minne av geografiska landmärken såsom kuststräckor och öar. Efter att de har gjort sin resa över öppet hav behöver de plats för vila. Lista är den första utposten efter den långa resan över Nordsjön. Lista fågelstation har varit verksam sedan 1989. Fågelstationens främsta uppgift är att kartlägga förekomsten och utvecklingen av fågelpopulationer samt att samla in kvantitativ data om flyttfåglar och deras rörelser över tid. Observatoriet är strategiskt beläget vid flyttsträckor för flertalet flyttfåglar. Ända sedan starten har alla observationsdata registrerats och sedan 1990 gör fågelstationen även standardiserade ringmärkning. I Norge utgör detta material unika tidsserier för förekomsten av ett stort antal fågelarter. Detta projekt svarar för behovet av ändamålsenliga lokaler för fågelstation. Det skapar förutsättningar för en nationell och internationell forskning och en plattform för Norsk Ornitologisk Förening. Det ger också utrymmen för miljöutbildning och miljöinformation där arkitekturen betonar landskapet samt fågel-och djurlivet. Lokala invånare och tillfälliga besökare ges rum för rekreation och mötesplatser och projektet ansluter till en norsk kultur av friluftsturism. Det understryker fågelstationens betydelse och skapar ett lokalt och regionalt centrum för fågelskådning. Arkitekturen skapar ett fokus och en medvetenhet om det omgivande landskapet och anspelar på en norsk tradition av vyer men erbjuder på samma gång besökarna att stiga ut i och uppleva naturen

Foreword

Industrins energianvändning medför koldioxidutsläpp som bidrar till klimatförändringar. Inom EU och Sverige eftersträvas en konkurrenskraftig industri. För att uppnå båda delarna förespråkas det att företag energieffektiviserar och minskar sin energianvändning. Trots att energieffektivisering ofta är kostnadseffektivt existerar det ändå ett energieffektiviseringsgap där kostnadseffektiva åtgärder inte implementeras av olika anledningar. Energinätverk kan då vara ett potentiellt arbetssätt som medför energieffektivisering och bidrar till företagsutveckling. I EU och Sverige ges redan finansiellt stöd som kan medföra att energinätverk bildas för såväl små och medelstora företag som för stora företag. Det existerar otaliga projektvarianter på energinätverk med olika uppbyggnad och utförande. Kunskapen om dessa nätverk inriktade mot energieffektivisering och energianvändning är begränsad. Arbetets syfte är därför att kartlägga svenska energinätverk för att kunna avgöra om de fungerar väl genom att utvärdera dem från ett samhällsperspektiv. För att identifiera energinätverk skedde insamling av dokument och intervjuer där slumpmässiga val tilläts i form av snöbollsmetoden. En bakomliggande förstudie har också genomförts där 8 energinätverk identifierats, vilka integrerats som en del i arbetets kartläggning. Sammantaget resulterade det i att identifiera 35 nätverksprojekt som kan bestå av enstaka nätverk, flera nätverk eller utgöra etapper för ett enskilt nätverk. De identifierade energinätverken är indelade efter större nätverk samt övriga nätverk som delats in i fyra generella nätverksformer: kluster, industridistrikt, regionala strategiska nätverk och strategiska nätverk samt alternativa nätverksformer för nätverk som inte kunde placeras in. En utvärdering har utförts med hjälp av programteori på det bakomliggande styrmedlet ”Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt 2013-2014” där det framkom att stödet tillåter en rad olika energinätverk och kan egentligen inte ses som särskilt styrande när det gäller utformning och genomförande av ett energinätverk. Vidare rekommenderas det att en separering görs för samverkansprojekt i form av energinätverk då det kan medföra mer riktade och konkreta energinätverk med tydligare mål och uppföljning. Detta tillåter fortfarande en variation på nätverkens uppbyggnad. Energinätverk med ett effektivt informations- och kunskapsutbyte har potentialen att medföra en innovativ företagsutveckling. Energinätverk utan en offentlig finansiering verkar inte initieras i Sverige. Avsiktsförklaringar eller avtal i de strategiska nätverken tros leda till att konkreta resultat har redovisats för nätverksprojekten i större grad än för de regionala strategiska nätverken. För de större energinätverken rekommenderas en fortsatt branschinriktning eftersom deras energianvändning är mer komplicerad att kartlägga. De övriga energinätverken bör istället prioritera intresserade deltagare som har möjlighet att träffas och sedan branschanpassa om möjligt. Detta då flera nätverksprojekt har vittnat om problem med nätverksbildandet som går ut över projektets genomförande. Vidare framstår skapandet av effektiva energinätverk som en mognadsprocess där flera bakomliggande projekt kan vara en anledning till ett kartlagt nätverksprojekt. Slutligen behövs det forskning på hur deltagande företag ser på energinätverk som ett stödjande och utvecklande styrmedel.The industrial energy use causes carbon emissions that contribute to climate change. Simultaneously within EU and Sweden a competitive industry is pursued. In the aim to achieve both aspects energy efficiency and a reduced energy use is advocated for companies. Although energy efficiency often is cost-effective there exists an energy efficiency gap where cost-effective measures remain unimplemented for different reasons. Energy efficiency networks can in this case be a potential approach for increasing the degree of implementation, resulting in energy efficiency and company development. Financial support is already given from EU and Sweden that could lead to energy efficiency networks, for both small and medium-sized enterprises as well as for large enterprises. There exist numerous projects variations in energy efficiency networks with different structures and designs. The knowledge of these networks aimed towards energy efficiency and energy use is very limited. The aim of this work is therefore to identify Swedish energy efficiency networks in order to determine whether they work well by evaluating them from a public perspective. To identify energy efficiency networks documents where collected and interviews were held in which random selection was allowed in the form of snowball method. An underlying study has previously been carried out in which a number of networks was identified, which are integrated as a part of the work identification. Overall, this resulted in the identification of 35 different networks projects, which may consist of a single network, multiple networks or stages of a single network. The identified energy networks are divided by larger networks and other networks that have been split into four general networks forms cluster, industrial districts, regional strategic networks and strategic networks as well as alternative network forms for the networks that could not be associated. An evaluation has been performed on the underlying policy instrument “Application for financial support to information, education and collaborative projects 2013-2014” which stated that the support allows a wide range of energy efficiency networks and cannot be seen as a particular ruling in the design and implementation of an energy efficiency network. Furthermore it is recommended that a separation is made for collaborative projects in the form of energy efficiency networks in the support system since it would likely lead to more target and specific energy efficiency networks with clearer objectives and follow up. This would still allow a very large variety of network constructions. Energy efficiency networks with an efficient information and knowledge sharing has the potential to make enterprises more innovative. However, energy efficiency networks without an initial public financing does not seem to be initialized spontaneously in Sweden. Letters of intent or agreements in the strategic networks are believed to lead into reports with concrete results unlike for the regional strategic networks with no agreements. For the larger energy efficiency networks there is a point with being branch-specific because their energy use is more complex to audit. The other energy efficiency networks should instead find interested participants primarily. In combination with this, the participants should have the opportunity to meet and later on branch adapt if possible. This is because several network projects have stated problems with network formation that affects the projects. Furthermore, it appears that the creation of an efficient energy efficiency network sometimes is a maturation process in which several underlying projects can be a reason for an identified network project. Finally, we need further research on how the participating enterprises see energy efficiency networks as a supporting and developmental instrument

A Response to Professor Goldberg: An Anticompetitive Restraint by Any Other Name...

In ignoring the facts of the Three Tenors case and the transactions costs of legal rulemaking, Professor Goldberg would unnecessarily complicate antitrust law to the detriment of consumers. Contrary to his assertions, the FTC’s opinion does not favor ownership over contract. The parties could have chosen to coordinate Three Tenors products and promote a “brand,” but their contract explicitly provided otherwise. For a small class of cases – in which the parties restrain basic forms of competition such as price or advertising without a claim of consumer benefit – antitrust law avoids the costs of finding market power. In any event, the facts of the Three Tenors case provide a natural experiment revealing that the agreement the Commission proscribed in fact harmed consumers

“Do-Not-Call-List” Testimony: Before the Senate Committee on Commerce, Science, and Transportation

As you know, the Commission adopted the Registry as one of the amendments to the Telemarketing Sales Rule (TSR) announced December 18, 2003, and formally promulgated in the Federal Register on January 29, 2003. On March 11, 2003, President Bush signed into law the Do Not Call Implementation Act (DNCIA), which provides for the FTC to collect fees from sellers and telemarketers to fund the establishment and maintenance of the National Do Not Call Registry. Congress enacted this legislation, and provided complementary appropriations, to support the FTC’s decision to establish such a Registry (conditioned on funding) as part of its amendment of the TSR. The DNCIA also set a short deadline for the FCC to nish a rulemaking proceeding, already in progress, reviewing that agency’s telemarketing regulations (originally promulgated in 1992) pursuant to the Telephone Consumer Protection Act (TCPA), and required the FCC to maximize consistency with the FTC’s Do Not Call rules. Accordingly, the FCC announced its adoption of complementary do not call regulations on June 27, 2003, and formally promulgated them in the Federal Register on July 25, 2003

“Do-Not-Call List” Testimony: Before the House Committee on Energy and Commerce

Mr. Chairman, I am Timothy J. Muris, Chairman of the Federal Trade Commission.1 I am pleased to appear today, on behalf of the Commission, to provide the Committee with information about our recently-announced amendments to the Telemarketing Sales Rule (“TSR” or “Rule”). In particular, you have asked about our request for authority to collect fees to offset the costs of implementing the “do-not-call” amendments to the TSR. Our testimony provides an overview of the TSR amendment process, discussion of the do-not-call provisions, and an examination of the funding request. The do-not-call registry is an important aspect of the Commission’s ongoing efforts to protect consumers’ privacy, and we look forward to working with this Committee to ensure its implementation in scal year 2003